Elever i behov av extra stöd

Behovet av extra stöd kan ha fysiska, psykiska, sociala eller andra orsaker. Det kan vara tillfälligt eller bestå under hela skoltiden. Stödet kan vara i form av extra anpassningar eller särskilt stöd.

Extra anpassningar

Extra anpassningar skall göras när det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Insatserna är av mindre ingripande karaktär som normalt är möjlig att genomföra av lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det måste inte fattas något formellt beslut om denna stödinsats.

Några exempel på extra anpassning:

• att eleven får ett särskilt schema över skoldagen,
• hjälp att förstå texter,
• digital teknik med anpassade programvaror,
• enstaka specialpedagogiska insatser.

Särskilt stöd

Särskilt stöd ska ges när det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen.

Särskilt stöd är insatser av mer ingripande karaktär som normalt inte går att göra inom ramen för den ordinarie undervisningen. Ofta blir särskilt stöd nödvändigt när elevens behov av stöd är mer omfattande och varaktigt. Innan man bestämmer sig för att ge särskilt stöd måste skolan göra en utredning. Rektorn är den som ska se till att skolan gör en sådan utredning och som sedan beslutar om särskilt stöd. Särskilt stöd måste dokumenteras i ett åtgärdsprogram.

Några exempel på särskilt stöd:

• regelbundna specialpedagogiska insatser i ett visst ämne, till exempel med en speciallärare under en längre tid,
• placering i en särskild undervisningsgrupp,
• enskild undervisning,
• anpassad studiegång, vilket innebär avvikelser från timplanen och de ämnen och mål som gäller för utbildningen, Det kan t.ex. innebära att eleven får mer eller mindre undervisningstid i ett ämne, eller inte läser ämnet alls.

När ska en utredning om särskilt stöd göras?

Om det finns farhågor om att en elev inte kommer att nå miniminivån på kunskapskraven, trots att eleven har fått stöd i form av extra anpassningar, ska rektor se till att skyndsamt utreda elevens behov. Behov av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.

Särskilt begåvade barn och elever

För att upptäcka barn och elever med särskild begåvning följer Solnas kommunala förskolor och skolor de riktlinjer som finns i ’Handlingsplan för särskilt begåvade barn och elever’. De elever som behöver extra utmaningar får ofta arbeta tillsammans i liten grupp för att utmana varandra, arbeta i läromedel som ligger ett eller ett par steg högre än den åldersadekvata nivån eller i högre årskurs i ämnet inom vilket den särskilda begåvningen ligger. I andra verksamheter så strävar lärarna efter att undervisningen i grunden ska vara differentierad för att möta elevernas behov. Bland annat parallelläggs undervisning i olika ämnen så att flera klasser läser samma ämne på samma tid så att grupper kan skapas och alla elevers behov tillgodoses.

Handlingsplan för särskilt begåvade barn och elever är ett styrdokument, som utgår från de lagar och regler som styr förskolan och skolan, det vill säga skollagen, förordningar, kursplaner och läroplaner samt den vision och de mål som finns formulerade i Solna stads verksamhetsplan och budget. Syftet med handlingsplanen är att synliggöra och uppmärksamma särskilt begåvade barn och elever samt att aktivt arbeta för att öka kompetensen hos pedagoger och därmed höja undervisningens kvalitet. Målet är att särskilt begåvade barn ska nå och uppleva att de uppnår sin fulla potential. Handlingsplanen omfattar Solnas stads kommunala förskolor och skolor, som lyder under barn- och utbildningsförvaltningen.

’Handlingsplan för särskilt begåvade barn och elever (2017-11-27)’ kan begäras ut via stadens kontaktcenter.